Jag tror jag joinar "slå-mig-själv-med-en-spade" klubben o' ger mig själv en rejäl omgång stryk.
För när man försämrar redan apdåliga rutiner, enbart för att huset ekar tomt och kontrollanterna tagit sig en (välbehövd) tur öpp i det blå, så är en redig omgång självplågeri det lindrigaste straffet.
Synd bara att spaden fortfarande sussar sött i det oöppnade vinter-förrådet. '
Eller möjligtvis tur (?) för det.
För jag vet att plågsamma ritualer inte kompenserar mina apdåliga handlingar.
Jag vet att det är handlingarna som måste förbli ogjorda.
O' jag vet att det ändra rätta är att gå emot gå emot o' gå emot.
Det är bara det att vetenskapen inte alltid räcker till för att besegra känslorna.
Då er'e lättare att följa strömmen, vika undan o' avfyra några omgångar självplågeri för att lindra samvetet.
Men snart. Snart införs dubbla skift och storslagna löneförhöjningar vid goda prestationer.
Det gäller bara att jag vågar möta chefen o' lyda hans order.
För en löneförhöjning skulle sitta fint.
Eller den skulle åtminstånde göra l i d a n d e t lite lättare.